Zlatan är tveksam till landslaget och genast kraxar alla olyckskorpar om att Hamrén inte kunde fått en sämre start än det beskedet.
Jag tycker det var att ganska bra besked. Det visar Zlatans nuvarande inställning till landslaget och Hamrén slipper lägga ned krut på att smeka Zlatan medhårs och svara på ändlösa frågor om Zlatans väl och ve när det är landslagssamling utan kan koncentrera sig på helheten.
Med Zlatans allt starkare ställning i landslaget tycker jag mig se att leendena blivit allt färre i landslaget. Det har Lagerbäck fått skulden för, men jag anar att Majstorovic, Zlatan och Mellberg knappast är personer som sprider gemyt och trivsel omkring sig så de är nog i högsta grad medskyldiga. Om det är så eller inte vet jag sämre än alla experter men de få gånger jag sett landslaget ute på stan eller på Park Hotell så går den klicken med sura miner och mörka solglasögon. Övriga grupperingar håller sig på behörigt avstånd men tillåter sig faktiskt ett och annat skratt ibland.
De senaste åren i takt med Zlatans alltmer gudomliga position på piedestalen har våra andra landslagsspelare mest ägnat sig åt att inte reta upp Zlatan med ett felriktat pass än att försöka sig på något svårt och vägvinnande. Att se 7-8 landslagsspelare på planen förminska sig själva och vara ängsliga för Zlatans förgörande blickar har varit ledsamt att se.
Jag tror att ett landslag utan Zlatan kan bli ett leende landslag. U21-landslaget visar att det inte är långt borta. Ett lag med 11 spelare som har kul tillsammans och jobbar ihop som ett lag på planen är bättre än ett lag med en superstjärna och 8-9 uppassare som gör sitt bästa för att servera superstjärnan och undvika att dra på sig dennes vrede.
Zlatan får gärna fokusera på sitt sagolag i en av Europas mest ospännande ligor. Landslaget kan kanske prestera bättre resultat utan Zlatan
2009-11-11
2009-11-10
2009-11-09
Avgörande matcher är inte Blåvitts grej
Så har vi förlorat ytterligare en finalmatch mot rivalen. Tyvärr är det så att de gånger Blåvitt har möter guldrivalen eller spelar i final så är det sällan Blåvitt vinner. Endast i cupfinalen förra året och kvalvinsten mot VF 2002 har vi lyckats slå guldrivalen i en avgörande match på senare år.
Det är mest bittra förluster:
2004 Förlust i näst sista omgången mot guldrivalen MFF
2004 Förlust i cupfinalen mot Djurgården
2005 Finalförlust i Royal League
2005 Förlust 4 omgångar från slutet mot guldrivalen Djurgården
2007 Förlust i cupfinalen mot Kalmar FF
2009 Förlust i sista omgången mot AIK
2009 Förlust i cupfinalen mot AIK
Jag kan i mitt nuvarande något bittra tillstånd ha missat någon avgörande vinstmatch på 2000-talet men skall vi vinna guld är det uppenbarligen så att vi får se till att göra det genom att undvika att möta rivalen i en avgörande match. Avgörande matcher i slutet av säsongen mot laget att slå är Blåvitt riktigt usla på. Så snacket om vinnarkultur och vinnarskallar är till viss del en myt just nu. Tvärtom visar väl sammanställningen ovan på att Blåvitt på 2000-talet är laget som viker ned sig när det verkligen bränner till.
Det är mest bittra förluster:
2004 Förlust i näst sista omgången mot guldrivalen MFF
2004 Förlust i cupfinalen mot Djurgården
2005 Finalförlust i Royal League
2005 Förlust 4 omgångar från slutet mot guldrivalen Djurgården
2007 Förlust i cupfinalen mot Kalmar FF
2009 Förlust i sista omgången mot AIK
2009 Förlust i cupfinalen mot AIK
Jag kan i mitt nuvarande något bittra tillstånd ha missat någon avgörande vinstmatch på 2000-talet men skall vi vinna guld är det uppenbarligen så att vi får se till att göra det genom att undvika att möta rivalen i en avgörande match. Avgörande matcher i slutet av säsongen mot laget att slå är Blåvitt riktigt usla på. Så snacket om vinnarkultur och vinnarskallar är till viss del en myt just nu. Tvärtom visar väl sammanställningen ovan på att Blåvitt på 2000-talet är laget som viker ned sig när det verkligen bränner till.
2009-11-05
Ressugen till helgen?
Prova då på Hebron Resors ”Temaresa Gaza” till Stockholm/Solna på lördag. Resan till Stockholm kommer att ske med SJs bekväma InterCity-tåg eftersom ni behöver vara utvilade inför den intensiva upplevelsen i Solna. Eller som vi på Hebron resor säger ”så nära upplevelsen av Gaza-remsan ni kan komma”.
Program:
13:00 Ankomst Stockholm. Vi börjar med att äta den lokala maten i Gamla Stan vilken sköljes ned med ett avslaget öl från Åbro. Priserna är naturligtvis högt satta, motsvarande svarta börs-priserna i Gaza för att efterlikna varubristen på Gazaremsan. Redan vid denna lunch kommer kravallutrustad polis att närvara för att ge den rätta atmosfären av brutal polisstat. Mannen i sportjacka med frånvarande blick bredvid dig är förmodligen en spanande civilpolis, visst är det kittlande?
14:00 ca: De första slagropen från Solnas bosättare hörs runt kvarteret. Några av dina medresenärer kommer att besvara slagropen med ölkastning, slagord och obscena gester. Polisen kommer då att få förstärkning. Ljudet av sirener ger en genuin ockupationskänsla.
15:15 Avfärd mot Stockholms Gaza. Färden sker i för ändamålet inhyrda kommunala bussar. All annan transport till Stockholms Gaza är förbjuden av polis. Allt i syfte att ge oss en ”säker och kontrollerad transport” precis som vid gränspassage ut och in från Gaza.
15:35 Ankomst till helgedomen i Solna. Känn atmosfären av hat, motsättningar och konfrontation. Kliv ur bussen och upplev ett autentiskt stenregn, skällande polishundar, skurar av öl, raketer och slagord fulla av hat från Solnas bosättare. Vi kommer att i samlad tropp gå de cirka 100 meterna från bussarna in till arenan. Ännu har ingen temaresa Gaza genomförts utan att någon träffats av föremål – vi utlovar stengaranti!
16:00 Föreställningen börjar. Underhållningen på planen ackompanjeras av hatramsor och en allmänt hotfull stämning. Hebron resors statister gör sitt för att piska upp hatstämningen även på vår egen läktare. Speciella gulklädda ordningsvakter kommer att efterlikna gränsvakternas brutalitet i Gaza. En blick åt fel håll eller ett ryck i en grind och det smäller! Vakternas brutalitet är skrämmande autentisk, kvinnor, barn och gamla skonas icke!
18:00 Föreställningen slut. Likt en förtryckt folkgrupp får ni vänta en god stund innan ni får lämna läktarna. Kiosker och utskänkningar är givetvis stängda under tiden, som om ni befann er i varubristens Gaza.
18:30 Grindarna öppnas. 100 meter av förnyad föremålskastning, skällande polishundar och hatfyllda slagord i kör. Ni som till äventyrs hade tänkt er en alternativ färdväg från arenan kan glömma det. De inhyrda bussarna är det som gäller, frihet och egna val finns inte i Gaza.
19:00 Bussarna anländer tågstationen. Har vi tur har några av bosättarna tagit sig till vår samlingsplats för en sista konfrontation. Annars är det hemfärd som gäller. Passa på att prata igenom era intryck på vägen hem.
Vi på Hebron Resor hoppas att denna temaresa Gaza skall få er ett känna er in i vardagen för Palestinas befolkning i gränsområdena. Vi vill återigen påpeka det olämpliga att ta med barn på denna temaresa. Hebron Resor tar inget ansvar för eventuella personskador.
Program:
13:00 Ankomst Stockholm. Vi börjar med att äta den lokala maten i Gamla Stan vilken sköljes ned med ett avslaget öl från Åbro. Priserna är naturligtvis högt satta, motsvarande svarta börs-priserna i Gaza för att efterlikna varubristen på Gazaremsan. Redan vid denna lunch kommer kravallutrustad polis att närvara för att ge den rätta atmosfären av brutal polisstat. Mannen i sportjacka med frånvarande blick bredvid dig är förmodligen en spanande civilpolis, visst är det kittlande?
14:00 ca: De första slagropen från Solnas bosättare hörs runt kvarteret. Några av dina medresenärer kommer att besvara slagropen med ölkastning, slagord och obscena gester. Polisen kommer då att få förstärkning. Ljudet av sirener ger en genuin ockupationskänsla.
15:15 Avfärd mot Stockholms Gaza. Färden sker i för ändamålet inhyrda kommunala bussar. All annan transport till Stockholms Gaza är förbjuden av polis. Allt i syfte att ge oss en ”säker och kontrollerad transport” precis som vid gränspassage ut och in från Gaza.
15:35 Ankomst till helgedomen i Solna. Känn atmosfären av hat, motsättningar och konfrontation. Kliv ur bussen och upplev ett autentiskt stenregn, skällande polishundar, skurar av öl, raketer och slagord fulla av hat från Solnas bosättare. Vi kommer att i samlad tropp gå de cirka 100 meterna från bussarna in till arenan. Ännu har ingen temaresa Gaza genomförts utan att någon träffats av föremål – vi utlovar stengaranti!
16:00 Föreställningen börjar. Underhållningen på planen ackompanjeras av hatramsor och en allmänt hotfull stämning. Hebron resors statister gör sitt för att piska upp hatstämningen även på vår egen läktare. Speciella gulklädda ordningsvakter kommer att efterlikna gränsvakternas brutalitet i Gaza. En blick åt fel håll eller ett ryck i en grind och det smäller! Vakternas brutalitet är skrämmande autentisk, kvinnor, barn och gamla skonas icke!
18:00 Föreställningen slut. Likt en förtryckt folkgrupp får ni vänta en god stund innan ni får lämna läktarna. Kiosker och utskänkningar är givetvis stängda under tiden, som om ni befann er i varubristens Gaza.
18:30 Grindarna öppnas. 100 meter av förnyad föremålskastning, skällande polishundar och hatfyllda slagord i kör. Ni som till äventyrs hade tänkt er en alternativ färdväg från arenan kan glömma det. De inhyrda bussarna är det som gäller, frihet och egna val finns inte i Gaza.
19:00 Bussarna anländer tågstationen. Har vi tur har några av bosättarna tagit sig till vår samlingsplats för en sista konfrontation. Annars är det hemfärd som gäller. Passa på att prata igenom era intryck på vägen hem.
Vi på Hebron Resor hoppas att denna temaresa Gaza skall få er ett känna er in i vardagen för Palestinas befolkning i gränsområdena. Vi vill återigen påpeka det olämpliga att ta med barn på denna temaresa. Hebron Resor tar inget ansvar för eventuella personskador.
2009-11-04
Tomhet men inget djupare sår
Tre dagar sedan förlusten mot AIK och jag har skakat av mig den värsta olusten. Faktum är att jag inte tog förlusten så hårt som jag trodde att jag skulle göra. Med tanke på skador, försäljningar och mystiska formsvackor (Kalle S) så har jag överraskats positivt gång på gång av detta härliga lag. Ett guld hade nästan varit för bra och med tanke på säsongen var förlusten inte lika svårsmält som exempelvis 2005, när en viss Hysén tilläts göra ett offsidemål på Ullevi.
Sedan slog det mig att min inställning kanske var densamma hos Blåvitts spelare och ledare? Innan matchen var det alltför många spelare och ledare som sade att ”hur det än går så har vi gjort en kanonsäsong, med tanke på alla skador, försäljningar och annat”. Jag gillade inte riktigt att höra det för att genom att säga så antyder man att man har skaffat sig ett litet alibi för att kunna förlora med hedern i behåll. Det är livsfarligt. Kanske var det den inställningen som gjorde att det där sista, lilla saknades i söndags?
AIK hade allt att förlora. Ekonomin är usel, de hade en så gott som intakt trupp och förstärkte bra under sommaren. De hade allt att förlora på att komma tvåa. Var det därför de tog i så de knakade i andra halvlek, medan IFK vek ned sig lite? Det var symptomatiskt att Tjernström fick göra 2-1målet (om någon AIKare skulle avgöra till AIKs fördel så var det rätt man).
Eftersnacket har också varit att Blåvitt haft otur och gjort det kanonbra. Visst har det varit en kanonsäsong, men skador och försäljningar får man räkna med, speciellt när man satsat på unga spelare. De är mer intressanta för utlandsmarknaden och gör de en bra vårsäsong är risken stor att de försvinner under sommaren.
Vad gäller vissa AIK-fans beteende efter slutsignalen med påhopp på blåvita spelare och hetsningar mot den förlorande blåvita publiken så var det en uppvisning i självförnedring. Här hade de upplevt klubbens största framgång på elva år på plats och väljer att håna motståndaren istället för att ta hela världen i famn. Patetiskt och tragikomiskt.
Sedan slog det mig att min inställning kanske var densamma hos Blåvitts spelare och ledare? Innan matchen var det alltför många spelare och ledare som sade att ”hur det än går så har vi gjort en kanonsäsong, med tanke på alla skador, försäljningar och annat”. Jag gillade inte riktigt att höra det för att genom att säga så antyder man att man har skaffat sig ett litet alibi för att kunna förlora med hedern i behåll. Det är livsfarligt. Kanske var det den inställningen som gjorde att det där sista, lilla saknades i söndags?
AIK hade allt att förlora. Ekonomin är usel, de hade en så gott som intakt trupp och förstärkte bra under sommaren. De hade allt att förlora på att komma tvåa. Var det därför de tog i så de knakade i andra halvlek, medan IFK vek ned sig lite? Det var symptomatiskt att Tjernström fick göra 2-1målet (om någon AIKare skulle avgöra till AIKs fördel så var det rätt man).
Eftersnacket har också varit att Blåvitt haft otur och gjort det kanonbra. Visst har det varit en kanonsäsong, men skador och försäljningar får man räkna med, speciellt när man satsat på unga spelare. De är mer intressanta för utlandsmarknaden och gör de en bra vårsäsong är risken stor att de försvinner under sommaren.
Vad gäller vissa AIK-fans beteende efter slutsignalen med påhopp på blåvita spelare och hetsningar mot den förlorande blåvita publiken så var det en uppvisning i självförnedring. Här hade de upplevt klubbens största framgång på elva år på plats och väljer att håna motståndaren istället för att ta hela världen i famn. Patetiskt och tragikomiskt.
2009-11-03
Nu snyftas det om skatter igen
Nu börjar företrädare för olika höginkomstidrotter att gråta i tidningarna för att den så kallade artistskatten skall förändras och påföras arbetsgivaravgift. Tillvägagångssättet att betala lön i förtid genom en sign-on som beskattas med artistskatt blir mindre attraktivt. För Blåvitts del blir det knappt någon skillnad eftersom vi genom klantighet mycket sällan lyckats åtnjuta fördelarna (ex. Sella, Hysén) och de flesta andra spelare är från Kålltorp med omnejd. Andra klubbar/bolag/föreningar med mer exotiska inslag i spelartruppen har säkert sparat desto mer pengar på A-SINK, exempelvis detta års svenska mästare i fotboll.
Ett annat sätt att se det är att en mindre förmånlig artistskatt gynnar de klubbar som satsar på unga, svenska spelare istället för på spelare som köps in utifrån med artistskatt.
I debatten görs alltid reflexmässigt jämförelsen med Danmark, men saken är den att man då jämför helt olika skatter. I Danmark har man en expertskatt med det ursprungliga syftet att locka företagsledare och andra nyckelpersoner till landet för att arbeta på ett företag eller på en forskningsinstitution. De som omfattas av denna skatteordning betalar 25 procent av bruttolönen i skatt (Ds 1999:25) förutsatt att inkomsten överstiger 60 100 DDK per månad (för forskare finns ingen lönegräns). Det är denna expertskatt som används av danska idrottsklubbar. Vid tillämpning av det danska systemet ställs inga krav på särskild specialistkompetens – det är enbart lönenivån som avgör. Dvs se till att ge spelaren över 60.100 DKK i månadslön så betalar du bara 25% i skatt under tre år (på förslag upp till fem år).
Där A-SINK i Sverige enbart gäller artister och idrottsmän kan den danska expertskatten användas av alla yrkesgrupper som tjänar över 60.100 DKK och inte varit skattskyldiga i Danmark de senaste tre åren.
En liknande expertskatt som i Danmark finns faktiskt i Sverige men för att få använda den så skall man godkännas av Forskningsskattenämnden, men inte ens då är det säkert att man får den eftersom det finns flera fall där Skatteverket överklagat nämndens beslut (Skatteverket är fantastiskt!).
Så, SEF, SvFF, Hockeyligan och andra gråterskor, skjut inte in er på A-SINK om ni skall få mitt stöd utan se till att nuvarande expertskatt blir mer tillgänglig för alla, oavsett yrkesgrupp. Fotbollsspelare hamnar långt ned på min prioritetslista över yrkesgrupper vi behöver experter inom i det här landet. Med en generösare generell expertskatt för alla yrkesgrupper löser vi inte bara elitidrottens ”problem” utan även företagens, sjukhusens, forskarinstitutionernas med fleras problem med att betala utländsk spetskompetens en konkurrenskraftig lön efter skatt.
Grundproblemet är väl att Sverige generellt sett har ett väldigt högt skattetryck jämfört med konkurrentländerna, vilket blir extra tydligt i sportsammanhang.
Ett annat sätt att se det är att en mindre förmånlig artistskatt gynnar de klubbar som satsar på unga, svenska spelare istället för på spelare som köps in utifrån med artistskatt.
I debatten görs alltid reflexmässigt jämförelsen med Danmark, men saken är den att man då jämför helt olika skatter. I Danmark har man en expertskatt med det ursprungliga syftet att locka företagsledare och andra nyckelpersoner till landet för att arbeta på ett företag eller på en forskningsinstitution. De som omfattas av denna skatteordning betalar 25 procent av bruttolönen i skatt (Ds 1999:25) förutsatt att inkomsten överstiger 60 100 DDK per månad (för forskare finns ingen lönegräns). Det är denna expertskatt som används av danska idrottsklubbar. Vid tillämpning av det danska systemet ställs inga krav på särskild specialistkompetens – det är enbart lönenivån som avgör. Dvs se till att ge spelaren över 60.100 DKK i månadslön så betalar du bara 25% i skatt under tre år (på förslag upp till fem år).
Där A-SINK i Sverige enbart gäller artister och idrottsmän kan den danska expertskatten användas av alla yrkesgrupper som tjänar över 60.100 DKK och inte varit skattskyldiga i Danmark de senaste tre åren.
En liknande expertskatt som i Danmark finns faktiskt i Sverige men för att få använda den så skall man godkännas av Forskningsskattenämnden, men inte ens då är det säkert att man får den eftersom det finns flera fall där Skatteverket överklagat nämndens beslut (Skatteverket är fantastiskt!).
Så, SEF, SvFF, Hockeyligan och andra gråterskor, skjut inte in er på A-SINK om ni skall få mitt stöd utan se till att nuvarande expertskatt blir mer tillgänglig för alla, oavsett yrkesgrupp. Fotbollsspelare hamnar långt ned på min prioritetslista över yrkesgrupper vi behöver experter inom i det här landet. Med en generösare generell expertskatt för alla yrkesgrupper löser vi inte bara elitidrottens ”problem” utan även företagens, sjukhusens, forskarinstitutionernas med fleras problem med att betala utländsk spetskompetens en konkurrenskraftig lön efter skatt.
Grundproblemet är väl att Sverige generellt sett har ett väldigt högt skattetryck jämfört med konkurrentländerna, vilket blir extra tydligt i sportsammanhang.
2009-10-30
Perfekt utgångsläge
I och med att AIK spelade 1-1 mot ÖSK (i en match som hade vissa likheter med Tyskland-Österrike -82) så kan AIK ta guld genom att klara oavgjort på Gamla Ullevi. Det är ett perfekt utgångsläge för Blåvitt. Att tvingas gå ut och vinna är det enda dagens Blåvitt klarar av så att det blev oavgjort på Råsunda var ett kanonresultat inför söndagen. Ett försvarsstarkt AIK som är mästare när domaren blåser igång matchen är ett klart bättre utgångsläge än att Blåvitt skulle vara mästare vid oavgjort anser jag.
Kan man hoppas på ett sent 1-0 mål av Hannes Stiller? En längre ledning med ett mål kommer inte mitt hjärta att palla för.
Sedan passar jag på att klappa mig själv på axeln. Tidigt förutspådde jag att AIK är det stora hotet mot Blåvitt guld och att Elfsborg är för dåliga på naturgräs för att ha med guldet att göra.
Kan man hoppas på ett sent 1-0 mål av Hannes Stiller? En längre ledning med ett mål kommer inte mitt hjärta att palla för.
Sedan passar jag på att klappa mig själv på axeln. Tidigt förutspådde jag att AIK är det stora hotet mot Blåvitt guld och att Elfsborg är för dåliga på naturgräs för att ha med guldet att göra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
